Altorps kapell är beläget centralt i Djursholms kyrkogård (adress; Ymervägen 55, Djursholm). Kapellet invigdes 1938. Arkitekt: Professor Lars Israel Wahlman, upphovsman även till exempelvis Engelbrektskyrkan (1913) i Stockholm och Cedergrenska tornet (1896) i Stocksund. På kyrkogården ligger många kända personer begravda, som barnvisekompositören Alice Tegnér, konstnärsparet Elsa och Natanael Beskow, förre statsministern Nils Edén (lib), författarinnan Harriet Löwenhielm, kärnfysikern och kärnkraftsmotståndaren Hannes Alfvén samt förste ordföranden i Frisinnade landsföreningen (1902-1914), föregångare till Folkpartiet och Liberalerna, Ernst Beckman, bosatt i Djursholm

Att notera om vad som hänt vid valen till kyrkofullmäktige i Danderyd vid de sex valen 2001-2021

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten den 1 januari 2000 har nya nomineringsgrupper – tidigare partier – bildats inom Svenska kyrkan.
Det är mest påtagligt vid valen till Kyrkomötet. Där finns nu en rad teologiska fraktioner men också med större eller mindre anknytning till de politiska partierna. I några fall finns dessutom rent geografiska grupperingar, utan teologisk eller politisk grund.

I Danderyds församling har socialdemokraterna och centerpartiet deltagit under sina partipolitiska beteckningar i alla sex kyrkovalen på 2000-talet.
Liberalerna har däremot skiljt noga mellan allmänna val och kyrkoval, närmare bestämt mellan partipolitisk organisation och teologisk frihet.
Detta är fortsatt Liberaler i Danderyds församlings ideologiska bas: För teologin svarar kyrkan, biskopar, andra präster och anställda, för ekonomi och administration inkl. begravningsväsendet, kyrkobyggnader och verksamheten svarar de valda i kyrkovalen.

Redan 2001 beslutade årsmötet i Folkpartiet liberalerna i Danderyd att skilja det politiska partiet från den kyrkliga grupperingen. Det skedde genom en stadgeändring som föreslagits av styrelsen och godkändes av årsmötet.
Man kan se det som en frigörelseprocess mellan staten som sekulär organisation och Svenska kyrkan som religiöst samfund.
Beslutet innebar att en tydlig gräns drogs mellan partipolitik och kyrkopolitik – partiet Folkpartiet Liberalerna skulle inte längre vara huvudman för de liberaler som önskade engagera sig inom Svenska kyrkan och i Danderyds församling.
Detta synsätt är en konsekvens av att partiet Folkpartiet och dess föregångare från 1800-talets slut önskat skilja Svenska kyrkan från staten, en ståndpunkt – liksom till exempel allmän rösträtt – partiet var ensamt om att driva decennium efter decennium.
I Danderyd gjort inget annat parti samma åtskillnad ännu i början av 2000-talet som Folkpartiet liberalerna mellan kommun- och kyrkopolitik. Det säger åtskilligt om övriga partiers syn på den religiösa frihet och organisatoriska självständighet för Svenska kyrkan (och andra samfund) som för liberaler är central.

Drivande förespråkare för att skilja Svenska kyrkan från staten – och därmed markera att Svenska kyrkan är ett av flera andra samfund – var framför allt två mångåriga riksdagsledamöter, Jan-Erik Wikström, utbildningsminister 1976-82, och Bertil Hansson, kommun- och kyrkominister 1978-79 och senare Bibelkommissionens ordförande.
Bland ledande teologer med samma uppfattning fanns ärkebiskop Gunnar Weman och biskopen i Stockholms stift Caroline Krook.

Att liberaler redan i mitten på 1950-talet, när striden stod het om Svenska kyrkan kunde acceptera kvinnliga präster, gick i bräschen för rätten för kvinnor att bli prästvigda, är snart 75 år senare historia men resulterade i konvulsioner både inom Svenska kyrkan, bland teologer och inom vissa partier. Ännu 2021 fanns ett parti vars bärande idé att inte acceptera kvinnor som präster.

Från 2013 års val – tolv år efter liberalerna – gjorde moderaterna i Danderyd samma sak som liberalerna gjort. skilde på partipolitik och kyrkopolitik.
Kristdemokraterna övergav 2009 sin gamla partipolitiska beteckning, I stället skapades den nya grupperingen För kyrkans framtid av kristdemokrater tillsammans med några teologiskt orienterade moderater och liberaler. Denna gruppering deltog även i kyrkovalet 2013. Numera heter grupperingen Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Grupperingen vill i grunden omforma valsystemet genom att endast ge medlemmarna direktval till församlingarna som sedan skall välja stifts- och kyrkomötesombud, en återgång till vad som gällde för den svenska statens styre 1862-1971. indirekta val till riksdagen. Troligen har inte alla väljare klart för sig att beteckningen Posk trots namnet är synnerligen partipolitiskt orienterat, med en mycket konservativ grundsyn, reducerade alla medlemmars rätt att rösta.

Moderaterna i Danderyd gick från 2013 till val under beteckningen Borgerligt alternativ, vars kandidater också domineras av partipolitiskt aktiva moderater.

Miljöpartister i Svenska kyrkan deltog utan större framgång i valet 2009.

Nomineringsgruppen Demokrati i Danderyds församling, som tillkom före 2013 års val, är i huvudsak en utbrytning ur moderaterna, uttalat juridiskt kritiska till hur ledningen för Danderyds församling hanterat församlingens ekonomi men som inte framfört synpunkter på kyrkliga eller verksamhetsfrågor. Grupperingen förlorade sitt enda mandat 2021.

Slutligen skall noteras att genom riksdagsbeslut – som gäller för alla församlingar i Sverige utom i Stockholm och Tranås – har beslutats att införa ett kostnadsutjämningssystem för begravningsverksamheten vilket medför att begravningsavgiften med de två undantagen är lika över hela landet och inte längre speglar de faktiska kostnader som församlingarna har för denna verksamhet,
Det var kristdemokraterna som drev igenom detta 2010-14 vilket betyder att begravningsavgiften i Danderyd höjts kraftigt utan att kyrkofullmäktige kunnat påverka detta.
Liberalerna var – som väntat – mot denna reform, främst därför att den inte har något incitament till att hantera begravningsverksamheten på ett ekonomiskt försvarbart sätt.

/Gunnar Andrén
ombud för Liberaler i Danderyds församling, medlem i Sv. Kyrkan från 1 januari 2000, f.d. riksdagsledamot (lib)
20 september 2021