Altorps kapell invigdes 1938 och är ritat av Lars Israel Wahlman som även ritat bl.a. Engelbrektskyrkan och Cedergrenska tornet. Kapellet ligger på Djursholms begravningsplats, invigd 1897 som särskild begravningsplats för den nygrundade villastaden Djursholm. Kapellet används främst vid begravningar, och i samband med allhelgonahelgen firas här gudstjänst. På kyrkogården ligger många av Sveriges mest kända personligheter begravda som kärnfysikern Hannes Alfvén, författarinnan Harriet Löwenhielm, tonsättaren Alice Tegnér, förste ordförande i Frisinnade landsföreningen (föregångare till Liberalerna) Ernst Beckman, liksom konstnärsparet Elsa och Natanael Beskow. De vackra freskomålningarna i kapellet är utförda av Bo Beskow.

Mandatfördelning i Danderyds församling 2021 – 2001

Nomineringsgrupp 2021 2017 2013 2009 2005 2001
Socialdemokraterna 2 2 2 2 2 2
Borgerligt Alternativ 9 10 11 — — —
Moderaterna — — — 12 14 13
Posk/För kyrkans framtid 9 7 7 10 — —
Kristdemokraterna — — — — 7 7
Liberaler i Danderyds församling 1 2 2 3 4 4
Centerpartiet 2 3 2 2 2 3
Miljlpartister — — — 0 — —
Demokrati i Danderyds församling — 1 1 — — —
Frimodig kyrka — — — — — —
Sverigedemokraterna 2 — — — — —
Totalt antal fullmäktigemandat 25 25 25 29 29 29

Antal röster vid valen i Danderyds församling under 2000-talet
Nomineringsgrupp 2021     2017    2013     2009     2005    2001
Socialdemokraterna (alla val)        390      377    214     179     184     306
Borgerligt Alternativ (2013-2021) 1.412    1.602  1.250     —     —     —
Moderaterna (2001-2009)              —      —    —   1.380   1.410   1.995
Posk (från 2021)                   1.387     —-   —-    —-    —-    —-
För kyrkans framtid (2009-2017)    —-    1.256    714   1.096    —-    —-
Kristdemokraterna (2001-2005)       —-    —–    —    —-     769   1.178
Liberaler i Danderyds församling     240      410    215     278     468     682
Centerpartiet (alla val)             335      424    168     200     217     405
Miljöpartister (2009 o 2017)         —       72    —      33     —     —
Demokrati i Danderyds församling      32     168    120     —     —     —
Frimodig kyrka (2017)                —       74    —     —     —     —
Sverigedemokraterna (2021)           248      —    —     —     —     —
Röstande                          4.113    4.539  2.774   3.237   3.091   4.599
Ogiltiga röster                       69      137     77      71      43      33
Antal giltiga röster             4.044   4.402   2.697   3.166   3.048   4.566
Antal röstberättigade           16.386  17.062  17.611  17.745  18.022  18.984
Valdeltagande/procent              25,1    26,6    15,8    18,2    17,5    24,2

”/”

Att notera om vad som hänt vid de sex valen på 2000-talet vid valen till kyrkofullmäktige i Danderyd

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten 1 januari 2000 har nya nomineringsgrupper – tidigare partier – bildats inom Svenska kyrkan.
Det är mest påtagligt vid valen till Kyrkomötet. Där finns nu en rad teologiska fraktioner men också med anknytning till politiska partier. Dessutom finns rent geografiska grupperingar, utan påtaglig teologisk eller partipolitisk bakgrund.

I Danderyds församling har socialdemokraterna och centerpartiet deltagit under sina partipolitiska beteckningar i alla sex kyrkovalen på 2000-talet.
Liberaler har däremot ensamma från 2000-talets början skiljt mellan allmänna val och kyrkoval, närmare bestämt mellan partipolitisk organisation och teologisk frihet.
Detta är fortsatt Liberaler i Danderyds församlings ideologiska bas:
För teologin svarar kyrkan, biskopar, andra präster och anställda,
för ekonomi och administration inkl. begravningsväsendet, kyrkobyggnader och verksamheten svarar de valda i kyrkovalen.

Redan 2001 beslutade årsmötet i Folkpartiet liberalerna i Danderyd att skilja det politiska partiet från den kyrkliga grupperingen.
Det skedde genom en stadgeändring som föreslagits av styrelsen och godkändes av årsmötet 2001.
Man kan se det som en frigörelseprocess mellan staten som sekulär organisation och Svenska kyrkan som religiöst samfund.

Beslutet 2001 innebar att en tydlig gräns drogs mellan partipolitik och kyrkopolitik – partiet Folkpartiet Liberalerna skulle inte längre vara huvudman för de liberaler som önskade engagera sig inom Svenska kyrkan och i Danderyds församling. Detta synsätt är en konsekvens av att Folkpartiet och dess föregångare från 1800-talets slut önskat skilja Svenska kyrkan från staten, en ståndpunkt – liksom till exempel allmän rösträtt – partiet var ensamt om att driva decennium efter decennium.
(När min morfar föddes 1884 markerade föräldrarna detta genom att vägra döpa sonen i Svenska kyrkan utan det skedde i ett frikyrkosamfund varefter en emissarie skickades till statens företrädare, kyrkoherden, med meddelandet att sonen blivit döpt i Guds namn.)

I Danderyd gjort inget annat parti som Folkpartiet liberalerna samma åtskillnad mellan staten och kyrkan i början av 2000-talet, mellan kommun- och kyrkopolitik. Det säger åtskilligt om övriga partiers syn på den religiösa frihet och organisatoriska självständighet för Svenska kyrkan (och andra samfund) som för liberaler är central.

Drivande förespråkare för att skilja Svenska kyrkan från staten – och därmed markera att Svenska kyrkan är ett av flera andra samfund – var framför allt två mångåriga riksdagsledamöter, Jan-Erik Wikström (1932-2024), utbildningsminister 1976-82, och Bertil Hansson (1918-2013), kommun- och kyrkominister 1978-79 och senare Bibelkommissionens ordförande.
Bland ledande teologer med samma uppfattning fanns blivande ärkebiskopen Gunnar Weman (1932-2024) och biskopen i Stockholms stift Caroline Krook (f. 1944).

Att liberaler på 1900-talet, när den teologiska striden blev hetare och hetare om Svenska kyrkan kunde acceptera kvinnliga präster (kyrkomötets beslut träffades 1958 med rösterna 69-27), gick i bräschen för rätten för kvinnor att bli prästvigda, är nu över snart åttio senare historia men resulterade i konvulsioner både inom Svenska kyrkan, bland teologer och inom vissa partier. Ännu 2025 finns kyrkopolitiker vars bärande idé att inte acceptera kvinnor som präster.
(Parentetiskt 1: Första riksdagsmotionen att skilja kyrkan från staten lämnades 1919 av Elias Moberger i Visby (1880-1962), riksdagsledamot för Frisinnade landsföreningen. Motionen utmynnar i kravet att kvinnor skall äga rätt till alla statliga tjänster (kyrkan var 1919 helt statlig).
Parentetiskt 2: Det kan noteras – inte oviktigt teologiskt – att Stockholms biskop Helge Ljungberg (1904-1983), begravd vid Danderyds kyrka, var en av de tre biskopar som första gången (10 april 1960) vigde en kvinna till prästämbetet, Elisabeth Djurle Olander (1930-2014) i Österåker.
Helge Ljungberg förrättades också som biskop invigningen 1962 av Petruskyrkan i Stocksund, inte ologiskt eftersom han i Stocksundsskolans matsal (ingen kyrka fanns) tre decennier tidigare hållit sin första gudstjänst.)

Från 2013 års val – tolv år efter liberalerna – gjorde moderaterna i Danderyd samma sak som liberalerna gjort, skilde formellt på partipolitik och kyrkopolitik. Knytningen mellan moderaterna och Borgerligt alternativ är dock starkt. Moderater i Danderyd gick från 2013 till val under beteckningen Borgerligt alternativ.

Kristdemokraterna övergav 2009 sin gamla partipolitiska beteckning. I stället skapades den nya grupperingen För kyrkans framtid av kristdemokrater tillsammans med några teologiskt orienterade moderater och liberaler.
Denna gruppering deltog även i kyrkovalet 2013 och 2017. Numera heter grupperingen Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
Grupperingen vill ta bort direkta val till Kyrkomötet och Stiftsfullmäktigeta och i grunden omforma valsystemet genom att endast ge medlemmarna direktval till församlingarna. Detta innebär att ombuden skall välja stifts- och kyrkomötesombud, en återgång till vad som gällde för den svenska statens styre 1862-1971, indirekta val till riksdagen.
Troligen har inte alla väljare klart för sig att beteckningen Posk, trots namnet, är partipolitiskt förankrat och orienterat, med en historiskt konservativ grundsyn, reducerande alla kyrkomedlemmars rätt att rösta på Svenska kyrkans ”riksdag”, Kyrkomötet.

Miljöpartister i Svenska kyrkan deltog utan större framgång i valen 2009 och 2017.

Nomineringsgruppen Demokrati i Danderyds församling, som tillkom före 2013 års val, var i huvudsak en utbrytning ur moderaterna, uttalat kritiska till hur ledningen för Danderyds församling hanterat församlingens ekonomi men som inte framfört synpunkter på kyrkliga eller verksamhetsfrågor. Grupperingen förlorade sitt enda mandat 2021.

Sverigedemokraterna vann 2021 två kyrkofullmäktigemandat i Danderyds församling. Åsiktsmässigt har dess företrädare i kyrkofullmäktige och kyrkorådet inte avsatt något för sina väljare spårbart inflytande under mandatperioden.

Slutligen skall noteras att genom riksdagsbeslut under mandatperioden 2010-2014 beslutats att införa ett kostnadsutjämningssystem för begravningsverksamheten – gäller för alla församlingar i Sverige utom i Stockholm och Tranås – som medför att begravningsavgiften med de två undantagen är lika över hela landet och inte längre speglar de kostnader som församlingarna har för denna verksamhet.
Det var kristdemokraterna som via socialdepartementet drev igenom detta beslut, vilket betyder att begravningsavgiften i Danderyds välskötta begravningsverksamhet höjts kraftigt utan att kyrkofullmäktige kunnat påverka detta.
Liberalerna var – som väntat – mot denna reform, främst därför att den inte har något incitament till att hantera begravningsverksamheten på ett för församlingsmedlemmarna ekonomiskt försvarbart sätt.

Författare: Gunnar Andrén
ombud för Liberaler i Danderyds församling, medlem i Sv. Kyrkan från 1 januari 2000, f.d. riksdagsledamot (lib)
20 september 2021 och 24 juli 2025